NY GRANSKNING: Stora skillnader för konsten i landets kommuner

07/06/2017
Årets konstkommuner 2017
Möjligheten för invånarna att ta del av konst skiljer sig mycket åt i olika delar av landet. Kommuners varierande infrastruktur och satsningar på konsten ger även vitt skilda förutsättningar för yrkesverksamma bild- och formkonstnärer att bo och verka lokalt. Det visar Årets Konstkommuner 2017, en ny granskning av Konstnärernas Riksorganisation.

Två av tio kommuner (17 %) har en utarbetad strategi för att skapa en samhällsutveckling som genomsyras av kultur. Hälften av kommunerna saknar helt riktlinjer för att kulturen ska integreras i samhällsutvecklingen. Det visar den rikstäckande kommunenkät som ligger till grund för Årets konstkommuner 2017.

– I den komplexa tid vi lever i blir det ännu viktigare med kultur som för oss människor samman, väcker frågor och bidrar med mening. Plan- och bygglagen behöver bli tydligare, så att den offentliga konsten och kulturen inte tappas bort i samhällsplaneringen, säger Katarina Jönsson Norling, konstnär och riksordförande Konstnärernas Riksorganisation.

Var fjärde kommun (27 %) tillämpar enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar som en regel, vilket garanterar nya konstverk när det byggs fastigheter och infrastruktur i offentliga miljöer. Bara tre kommuner – Göteborg, Ludvika och Svedala - svarar entydigt att de ställer krav på privata byggherrar att tillämpa enprocentsregeln. Därmed delas ansvaret mellan allmännyttiga och privata bolag, och invånarna får en mer jämlik tillgång till konst i det offentliga rummet.

– Oavsett var man bor i landet eller i vilket område bör vi som invånare få likvärdig tillgång till konst i våra livsmiljöer. Genom enprocentregeln får vi en mekanism som år för år säkerställer att våra offentliga rum berikas med konstnärliga och existentiella kvaliteter. När det nu ska byggas 7o0 000 nya bostäder på ett decennium borde även regeringen, exempelvis i sina investeringsstöd, ställa krav på att enprocentsregeln tillämpas, säger Sanna Svedestedt Carboo, konsthantverkare och vice riksordförande Konstnärernas Riksorganisation.

Konstnärliga villkor handlar både om skäliga ersättningar och om att den konstnärliga friheten värnas. En tredjedel av kommunerna svarar entydigt att de använder sig av MU-avtalet, det statliga ramavtal som ska garantera konstnärerna skäliga villkor vid utställningar. Sju av tio kommuner saknar en policy för att garantera konstnärer deras konstnärliga frihet, exempelvis principen om en armlängds avstånd.

I en kulturpolitisk partienkät inför valet 2014 svarade samtliga riksdagspartier ja på frågorna om konstnärerna ska få avtalsenliga ersättningar vid offentligt finansierade utställningar och om svensk kulturpolitik ska följa maktdelningsprincipen om att politiker beslutar om målen för kulturpolitiken och storleken på anslagen men inte om det konstnärliga innehållet (principen om armlängds avstånd).

– Det här gapet mellan hur kulturpolitiken ser ut på kommunnivå och partiernas ståndpunkter på nationell nivå borde diskuteras mycket mer. Goda konstnärliga villkor innebär att konstnärerna får betalt för sitt arbete vid utställningar och att den konstnärliga friheten garanteras, säger Katarina Jönsson Norling.

 

Fakta

Årets Konstkommuner 2017 är en kartläggning av Konstnärernas Riksorganisation och bygger på en rikstäckande enkät som besvarades i februari och mars 2017. I den digitala Årets konstkommuner 2017 redovisas kommunernas svar på fem av de totalt 21 frågorna samt hur mycket kommunerna per invånare satsar på kultur (sistnämnda uppgiften rör år 2015 och kommer från Myndigheten från Kulturanalys, rapporten Samhällets utgifter för kultur). I sista kolumnen finns även en rankingpoäng som bygger på 17 frågor.

Det finns även en särskild sida för varje kommuns svar på samtliga frågor. Klickar man på kommunnamnet i Årets konstkommuner kommer man till kommunsidan. I rapporten om Årets konstkommuner finns statistik och en övergripande analys av kommunernas svar. Av landets 290 kommuner har 198 kommuner påbörjat enkäten (svarsfrekvens: 68 procent). Svarande är kulturansvariga på kommuner.

Årets konstkommuner kommer att göras på nytt om ett par år.

Länkar:

Digitala Årets konstkommuner 2017
Analysen över Årets konstkommuner 2017
Kommunstödet: ”Så här kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik”
Kulturpolitiska partienkäten 2014

För frågor/research om Årets Konstkommuner 2017, kontakta:
Pontus Björkman, projektledare för Årets konstkommuner: pontus@kro.se, 073-7711850

För intervjuer:
Katarina Jönsson Norling, konstnär och riksordförande Konstnärernas Riksorganisation: katarina@kro.se, 076-8277600
Sanna Svedestedt Carboo, konsthantverkare och vice riksordförande Konstnärernas Riksorganisation, sanna@kro.se, 070-3303379