Debatt i UNT: "Ett val för konsten"

FÖRFATTARE: 
Katarina Jönsson Norling och Sanna Svedestedt Carboo
Datum: 
fredag, september 21, 2018
PUBLIKATION: 
Uppsala Nya Tidning
”Läget för konstnärer är alarmerande”, sa Ann-Christin Nykvist när hon i våras presenterade sin statliga utredning Konstnär – oavsett villkor? Men trots att det är den första stora konstnärspolitiska utredningen på 20 år lyser konstens förutsättningar med sin frånvaro i valrörelsen, det skriver Katarina Jönsson Norling och Sanna Svedestedt Carboo i UNT (16/8). Nedan finns även en länk till en replik av kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP).

(Läs vårt remissvar till utredningen här.)

”Läget för konstnärer är alarmerande”, sa Ann-Christin Nykvist när hon i våras presenterade sin statliga utredning Konstnär – oavsett villkor?

Men trots att det är den första stora konstnärspolitiska utredningen på 20 år lyser konstens förutsättningar med sin frånvaro i valrörelsen.

Vi vill påminna partierna om Regeringsformen § 2 som slår fast att den ”enskildes kulturella välfärd” ska vara ett av tre ”grundläggande mål för den offentliga verksamheten”. Riksdagen har konkretiserat det genom följande mål: ”Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.”

Stödet är starkt för det kultursamhälle som grundlagsstiftarna skrivit fram.

Det visar årets stora kulturpolitiska partienkät som ligger till grund för valkompassen på Kulturvalet.se. Samtliga partier svarar ja på frågan om kulturområdet är en självklar del av välfärden och att samhället därför ska tillhandahålla medborgarna kultur av hög kvalitet. Denna blocköverskridande samsyn återkommer i svaren på fler frågor. Invånare ska, oavsett var i landet en bor, kunna ta del av ett mångfasetterat utbud av konst. Svensk kulturpolitik ska följa maktdelningsprincipen om att politiker beslutar om mål och budgetramar men inte över det konstnärliga innehållet.

Att främja ett fritt konstnärligt skapande år 2018 handlar även om att skapa hållbara villkor så att utövarna kan försörja sig på sitt yrke. Som Daniel Birnbaum, överintendent vid Moderna Museet, svarar på frågan om vilken som är den viktigaste konstpolitiska frågan inför valet 2018: ”Att konstnärer får materiella förutsättningar för att utöva sitt yrke.”

Bakgrunden till detta uttalande går att utläsa i Konstnärsnämndens senaste inkomstrapport.

Trots ofta långa akademiska utbildningar är medianinkomsten för bild- och formkonstnärer 13 000 kr i månaden före skatt.

De låga inkomsterna inverkar negativt såväl på konstnärernas förutsättningar som på kvaliteten och mångfalden på konstscenen.

Utredningen ger flera förslag som bör genomföras av den regering som röstas fram den 9 september. Den nya konstnärsfonden med inspiration från Norge kommer att skapa förutsättningar för många utövare att fördjupa sina konstnärskap. Att statliga bolag ska få direktiv om enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar är att återta visionen om konst för alla. Men ska staten bli ett föredöme och invånare få en likvärdig tillgång till offentlig konst behöver även statliga verk och myndigheter direktiv. I utredningen finns även nödvändiga förslag för att konstnärer precis som andra yrkesgrupper ska ges trygghet vid sjukdom, föräldraledighet och ålderdom.

För att konstens villkor inte ska försämras över tid är de föreslagna årliga anslagsuppräkningarna viktiga, likaså budgetsatsningarna på konstnärspolitiken.

Här är ytterligare fyra områden som riksdag och regering behöver arbeta vidare med. I utredningen saknas (delvis som en följd av kommittédirektivet):

– ett mål om att kulturpolitiken ska främja goda villkor för konstnärerna och en budgetram för kulturen på minst en procent av statsbudgeten, vilket möjliggör både att fler får tillgång till kultur och skäliga villkor för konstnärerna.
– hållbara förslag för att konstnärerna ska få betalt för sin arbetstid när de producerar utställningar åt offentligt finansierade konsthallar och museer. Samtliga riksdagspartier svarar ja på frågan om utställningsavtalet (MU-avtalet) ska tillämpas och konstnärers arbetstid ersättas av de arrangörer som erhåller statliga medel.
– skattemässiga reformer. I dag har bild- och formkonsten ofta fyra gånger så hög momssats som andra kulturella uttryck. Efterfrågan på konst och därmed konstnärernas arbetsmarknad bör stimuleras genom en kulturmoms på sex procent och att företag, som i Danmark, får avskrivningsrätt vid förstagångsköp av konstverk.
– förslag som stärker konstnärernas upphovsrättsligt baserade ersättningar.

Konstnärerna är en förutsättning för de sju miljoner besök som årligen görs på konstmuseer och konstutställningar och som utgör en central del av besöksnäringens ekosystem. Ges fler kulturskapare villkor och förutsättningar att försörja sig på sin konst frigörs arbetstillfällen i andra sektorer där många av oss kompletteringsjobbar. Att lösgöra denna outnyttjade konstnärliga kapacitet ligger i linje med grundlagens mål.

Vi ber partierna att ge besked före valet: stöder ni de konstnärspolitiska förslag som vi lyfter fram här så att förutsättningar skapas för att nå målet om att ”kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling”?

Katarina Jönsson Norling, ordförande Konstnärernas Riksorganisation
Sanna Svedestedt Carboo, vice ordförande Konstnärernas Riksorganisation

REPLIK på UNT: "Miljöpartiet fortsätter att stärka konstnärers situation", skriver Alice Bah Kuhnke och Niclas Malmberg i ett svar till Konstnärernas Riksorganisation, KRO.