Debatt i ST: "Goda ambitioner men Västernorrlands kulturplan kan bli ännu bättre"

FÖRFATTARE: 
Lisbeth Malm, Sanna Svedestedt Carboo, Pontus Björkman
Datum: 
lördag, september 29, 2018
PUBLIKATION: 
Sundsvalls Tidning
Lisbeth Malm, talesperson för Konstnärernas Riksorganisation i Västernorrland, debatterar tillsammans med Sanna Svedestedt Carboo, vice riksordförande, och Pontus Björkman, politisk sekreterare, utkastet på regional kulturplan i Sundsvalls Tidning - ST.nu.

(Här finns även vårt remissvar med 25 konkreta förslag för att utveckla bild- och formkonstområdet.)

Genom Kultursamverkansmodellen får regionen årligen ett statligt anslag för att utveckla en kulturverksamhet som även ska bidra till det nationella målet om att ”kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling”. Nu har Region Västernorrland processat fram en kulturplan för åren 2019-2022. Den har, som sig bör, goda ambitioner men där finns också områden som kan utvecklas.

Nytt för i år är att riksdagen har infogat ett helt nytt ändamål i modellen: professionell bild- och formverksamhet. För att svara upp mot detta borde Region Västernorrland utveckla bild- och formkonstområdet, särskilt om länet vill få höjda anslag från staten. Med de här tilläggen skulle kulturplanen bli ännu bättre: 

■ Utarbeta en konkret handlingsplan för bild- och formkonsten i dialog med konstnärerna och kommunerna, gärna med stöd i manualen ”Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik”.

■ Utveckla stödfunktioner och metodutveckling i dialog med de kommuner som vill stärka sitt arbete med konstnärliga gestaltningar vid om-, ny- och tillbyggnationer. 

■ Anta en åtgärdsplan för att utställningsavtalet (MU-avtalet) ska tillämpas i hela regionen och inför en MU-avtalspott (som Västragötalandsregionen) till vilken arrangörer i regionen kan söka medfinansiering för att konstnärerna ska få avtalsenliga ersättningar inklusive arvode för sin arbetstid.

■ Utred behoven av och möjliga platser för ett resurscentrum för bild- och formkonsten.

Med dessa kompletteringar skapas förutsättningar både för en vital konstscen med hög kvalitet och för att professionella konstnärer ska kunna vara verksamma i länet. Konstnärernas villkor är en av länets största kulturpolitiska utmaningar. Konstnärsnämndens senaste inkomstrapport visar att medianinkomsten för bild- och formkonstnärerna i Västernorrland var 11 987 kronor före skatt 2014. Siffran kan jämföras med den genomsnittliga månadsinkomsten i länet: 24 258 kronor kronor.

Kultursamverkansmodellens stomme handlar om att skapa synergieffekter genom samverkan. I den andan bör Region Västernorrland även stödja kommunerna med metoder och verktyg (såsom cultural planning) för att kulturen ska genomsyra samhällsplaneringen, och underlätta för kommuner och privata exploatörer att tillämpa enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar. Om kommunerna låter allmännyttan och privata bolag dela på ansvaret för konsten i de offentliga rummen kommer invånarna, oavsett boendeort, få en mer likvärdig tillgång till de mest tillgängliga konstnärliga uttryck vi har i våra livsmiljöer.

I vårt remissvar till kulturplanen finns 25 förslag för att stärka delaktigheten och utvecklingen av det nya området professionell bild- och formverksamhet. Skrivs förslagen in i kulturplanen och genomförs, tas viktiga steg för att Västernorrland ska bli en alltmer tongivande kulturregion och leva upp till vår grundlag som slår fast att den enskildes kulturella välfärd skall vara ett av tre grundläggande mål för den offentliga verksamheten, något som även gäller Region Västernorrland och kommunerna i länet. 

Lisbeth Malm, Konstnär och talesperson för Konstnärernas Riksorganisation i Västernorrland
Sanna Svedestedt Carboo, Konsthantverkare och vice riksordförande för Konstnärernas Riksorganisation
Pontus Björkman, Samordnare för Kulturvalet.se